En bakterie som gillar ostar

 

Tjoho alla bakteriefreaks därute!!! Hoppas att ni har det bra där ute i höstmörkret! Idag hade jag tänkt berätta om en bakterie som jag inte har så mycket erfarenheter utav. Dock har jag stött på den då och då. Bakterien är en grampositiv, kort stav som inte kan bilda endosporer. Den är fakultativt anaerob, katalaspositiv, (finns dock undantag – såklart!), VP-positiv, telluritpositiv, oxidasnegativ, indolnegativ och i prepen lägger de sig antingen en och en eller så lägger de sig i korta kedjor. Dock kan de lägga sig som filament om det är en gammal kultur. Bakterien är rörlig i vissa temperaturer (20-28 grader) medan den blir mindre rörlig vid 37 grader. Den kan även klara av att hydrolisera eskulin på några timmar. Har ni lyckats lista ut vilken bakterie jag berättar om? Jo det är en Listeria. Hur ser dess koloniutseende ut kanske ni undrar. Men ni kan vara lugna – det ska jag berätta för er!!! :D Kolonierna de ger upphov till är små (runt 1-2 mm efter 1-2 dagars inkubering), de är blågråa. De är lätta att odla då de växer i nästan alla temperaturer – från kylskåpstemperatur(!!!!) ändå upp till 50 grader. Dock är deras optimala tillväxttemperatur vid 30-37 grader.

 

Vart hittar man denna sötnos i normala fall då? Jo, i naturen samt i tarmen hos många däggdjur. Den tillväxer även bra i biofilmer samt vid svåråtkomliga platser vid livsmedelstillverkningen. Detta, plus att bakterien kan tillväxa i kylskåpstemperaturer samt i vakuumförpackningar, gör att Listeria lätt kan kontaminera livsmedel. Och ju längre livsmedlet får ligga desto större är risken att bakterierna har nått en skadlig halt. L. monocytogenes tål även höga saltkoncentrationer och avdödas först vid 70°C. Så ni hör ju – denna bakterie kan skapa stora problem i livsmedelsindustrin. Som tur är så klarar friska människor av en sådan här infektion. De blir först sjuka vid ett intag av cirka en miljard bakterier per gram livsmedel. Däremot krävs det bara en bakterie per gram livsmedel för att en person som befinner sig i en riskgrupp ska bli sjuk i listerios som det kallas. De som ingår i riskgruppen är gravida, immunsupprimerade samt äldre människor.

 

Vilken mat ska man då undvika att äta? Jo egentligen är det mat som äts utan att upphettas (men det är ju svårt att följa på all mat!). Men denna filur gömmer sig i opastöriserad dessertost, sallader och smörgåsar, gravad och rökt fisk. Har man väl lyckats få in denna sötnos via någon mat så bestämmer antalet bakterier L. Monocytogenes om man drabbas av listerios eller inte. När den väl har kommit till magen så penetrerar den barriären av epitelceller. Denna penetration underlättas av deras förmåga att rymma från värdcellens vakuloer (som bryter ned molekyler). Väl i värdcellen så replikeras de i värdcellens cytoplasma. I cytoplasman omges bakterien av värdcellens aktinfilament. Dessa filament bildar en svans efter bakterien och detta möjliggör för bakterien att förflytta sig till nästa värdcell som den ska infektera.

 

Symtomen på listerios är bland annat huvudvärk, influensaliknande symtom, diarré, hjärnhinneinflammation samt blodförgiftning. Inkubationstiden varierar från några dygn upp till tre veckor. En infektion orsakad av L. Monocytogenes är anmälningspliktig.

 

L. monocytogenes är farligt för gravida då denna kan ta sig till placentan och infektera fostret. Detta kan leda till abort, att bebisen födds dött eller att barnet föds för tidigt. Har mamman blivit infekterad av denna bakterie så yttras detta i en mild influensaliknade sjukdom.

 

Den bästa behandlingen för L. Monocytogenes anses vara aminopenicillin (ampicillin eller amoxicillin) i kombination med gentamicin då aminoglykosider har en synergistisk effekt tillsammans med penicillinerna samt aminopenicillin. Skulle patienten däremot vara allergisk mot penicillin ska trimsulfa användas eller moxifloxacin. L. Monocytogenes är naturligt resistent för cefalosporiner, fosfomycin samt fusidinsyra.

 

Ja det var allt jag hade tänkt säga idag – väldigt mycket asså. Hoppas ni tyckte det var en trevlig läsning ;) Och ja just det, ska kanske berätta om hur jag själv kommit i kontakt med bakterien, det var i en blododling!!!

 

 

 


Att hamna i mitten eller i ena änden

 
Jaha, nu har man redan jobbat över en vecka efter semestern och man börjar väl komma igång lite nu. Denna vecka härjar jag runt på såravdelningen, vilket är kul då det var typ ett år sen jag var där sist. När man är där blir man något av ett proffs på Staphylococcus sp eftersom de typ växer i vartenda prov!!! Jaja men det var inte det jag skulle prata om. Idag hade jag tänkt berätta om en fantastisk överlevnadsmekanism som enbart två bakterier nyttjar sig utav. Dessa två bakterier har gemensamt att de båda är grampositiva stavar. Men där tar väl de flesta likheter slut, den ena är nämligen strikt aerob medans den andra är strikt anerob. Ja nu kanske några utav er har kommit på vilka bakterier jag pratar om :) Till er andra kan jag avslöja att jag pratar om Bacillus och Clostridium. Vad består då deras fantastiska överlevnadsmekanism utav då? Jo de kan producera endosporer! Dessa endosporer bildas av en enda bakterie cell (detta kallas för vegetative cell) och en bakteriecell ger upphov till endast en endospor. Denna endospor gror (germinerar) sedan till en enda bakteriecell. Så som ni säkert kan lista ut så kan inte endosporer reproduceras. Beroende på vilken bakterie som bildar endosporena så får dessa olika positioner på cellen. Detta är mycket användbart vid identifiering av bakterien. Endosporerna kan antingen bildas centralt (som Bacillus cereus), subterminalt(=nära ena änden, Bacillus subtilis) och terminalt(=i ena änden, Clostridium tetani). Ibland kan dock endosporen bli så stor så den till och med sväller den vegetativa cellen.
 
Varför är endosporer så viktiga för bakterien då? Varför beslutar sig bakterien att lämna sitt stadie där den kan reproduceras mot detta viloläge? Är detta verkligen gynnsamt för bakterien? Ja det är det då endosporerna skyddar bakterien mot fientlig samt ogästvänliga miljöer. Detta kan exempelvis ske då ett viktigt näringsämne tar slut (som kol eller kväve). Att bilda en endospor tar relativt lång tid - i en bakteries värld iallafall - då denna process tar 8-10 timmar. Under denna process bildas ett tjockt lager av peptidoglykan samt en sporkappa runt en kopia av bakteriens DNA. Även lite cytoplasma bildas. Endosporen lagrar även stora mängder av dipikolinsyra, kalcium och DNA-bindande proteiner medan den gör av sig med det mesta av sitt vatten.
 
När bakterien väl har bildat sin endospor så är denna extremt tålig för uttorkning, värme, strålning samt dödliga kemikalier. Endosporer tål det mesta som normalt skulle döda den vegetativa cellen. Som exempel kan nämnas att en endospor håller sig levande i kokande vatten i flera timmar!! Just denna egenskap vållar stora problem i livsmedelsindustrin då dessa tål behandlingar som bakterier normalt inte klarar av. Endosporerna tillverkar även ett värmestabilt toxin som kan ge upphov till stelkramp, mjältbrand samt gangrän. (Ät därför inte ris som stått framme i rumstemperatur då ris innehåller endosporer. Dessa kommer sedan att germinerar när riset svalnar. Ett litet tips från mig bara ;)) En endospor kan även tolerera strålning som är mer än 4 gånger så stor än vad en människa skulle kunna överleva. Detta är ju en helt fantastik överlevnadsmekanism, eller vad säger ni? :) 
 
Så en endospor är ett viloläge för bakterien då den knappt metaboliserar något men när väl miljön runt omkring blir gynnsamt igen (exempelvis vid ökad näringstillgång) så germinerar endosporen till en vegetativ cell. Fantastiskt eller hur :) :D
 
 


En spänd bakterie

Hallojsan alla bakteriefreaks! Tänkte berätta litegranna om en bakterie som jag fick som praktiskt prov när jag gjorde min praktik på mikrobiologen i Karlskrona. Den gav mig verkligen huvudvärk och om de inte skulle vara nog så luktade den extremt äckligt!! För att inte tala om hur snabbt den dog när den var ute i syre, trots att det enbart var korta stunder! Listat ut vilken bakterie det är än? Om inte så får du svaret här:


Clostridium tetani (C. tetani) är en liten, svårodlad, avlång och rörlig grampositiv bakterie som är obligat anaerob vars vegetativa celler är extremt känsliga för syre. C. tetani har förmågan att bilda terminala endosporer och detta leder till att bakterien kan få en ”tändsticksstruktur”. Endosporer bildas framförallt av Clostridium och Bacillus men Bacillus spp är fakultativt anaeroba. Dessa endosporer klarar av att överleva i flera år i extrema miljöer. Denna bakterie hittas vanligtvis i bland annat jord och i mag-tarmkanalen hos människa och djur. Trots att C. tetani är grampositiv så blir den ofta röd i gramfärgningen och detta speciellt då isolatet som använts är gammalt då dess cellvägg får förändrade egenskaper.

 


Patogenicitet hos C. tetani beror på dess förmåga att utsöndra ett toxin som kallas för tetanus toxinet som är ett neurotoxin vilket ger upphov till stelkramp. Tetanus toxinet utsöndras enbart då bakterien dör.  Detta toxin består av två polypeptider som sammanlänkas med hjälp av en disulfid brygga. Den tyngre av de två polypeptiderna kommer att binda in till en receptor på nervcellen. Nervcellen kommer då att transportera in toxinet genom endocytos och dela på de två polypeptiderna så att den lätta kan transporteras in i det centrala nervsystemet (CNS). Den lätta polypeptiden kommer då att blockera frisättandet av inhibitoriska neurotransmittorer från det inhibitoriska neuronet. Blockeringen kommer att leda till att muskeln inte kan slappna av då antagonistmuskeln kontraherar vilket leder till kontraktion av båda musklerna samtidigt i ett antagonistpar. Dessa kontraktioner kan vara så starka att ben bryts och det kan även leda till döden då diafragman drabbas då patienten inte klarar av att andas ut. C. tetani kas fås av en rostig spik som går genom huden men även genom att endosporer kan tas sig igenom sår och därifrån ta sig till en anaerob miljö där den kan germinera. Inkubationstiden beror på hur långt bakterien har till det CNS. Symtom som uppstår är exempelvis svettningar samt spasmer och 50% som drabbas avlider. Numera finns det dock vaccin mot stelkramp.




Här ses avfärgade C. tetani. På den högra bilden kan endosporer

ses, den ser ut som en tändsticka. På den tiden trodde jag att det

var grampositiva kocker. Tänk så dum man kan vara som praktikant ;)


Så man kan ju lugnt säga att denna bakterie får höra till listan för de som man verkligen inte vill drabbas av. Så hoppas att ni är stelkrampsvaccinerade! :) Så nu har ni återigen blivit lite smartare! Det måste kännas nice :)


RSS 2.0