Att leva utan syre

Under en månad hade vi på mikrobiologen SÄS en student som gjorde ett arbete på min älskade tofs, eller ja som den egentligen heter MALDI-TOF, och det var att validera den för de älskvärda anaeroba bakterierna. Därför hade jag nu tänkt berätta lite om anaeroba bakterier, dessa gosiga filurer som hatar luft och vill bo i en syrefri miljö. Konstiga filurer sannerligen... De anaeroba bakterierna finns normalt på flera ställen i kroppen såsom magtarmkanalen, urinvägarna, reproduktionssystemet samt i de nedre luftvägarna. Och i dessa områden så överväger de alla bakterier - det kan finnas uppemot 100 gånger fler anaeroba bakterier än aeroba bakterier här! Att de anaeroba bakterierna överväger de aeroba är mycket viktigt då dessa inhiberar tillväxt av de flesta patogener samt att de deltar i syntesen av vitaminer och nedbrytningen av maten i magtarmkanalen.
 
Man brukar säga att det finns över 50 strikt anaeroba bakterierarter som kan kolonisera människokroppen men relativt få av våran normala bakterieflora ger upphov till sjukdomar i kroppen. Det gör de enbart om de skulle hamna på fel ställe i kroppen (som det är för de andra bakterierna med - de blir onda då det hamnar på fel ställe!). Att de hamnar på fel ställen kan antingen ske med hjälp av ett trauma eller genom en operation. De viktigaste anaeroba opportunisterna utgörs utav Bacteroides och Prevotella
 
Bacteroides utgörs av en familj som man normalt stöter på i magtarmkanalen samt i de övre luftvägarna. De är väldigt negativa utav sig då de är gramnagativa stavar och som de andra gramnegativa bakterierna utgörs deras yttre cellvägg av lipopolysackarider. Det finns dock en viktig skillnad - de lipid A (med dess endotoxiner) som finns i Bacteroides cellvägg har inte alls lika hög aktivitet som de andra gramnegativas lipid A har!!
 
Det finns dock en i Bacteroides-familjen som utmärker sig (ja det finns ju alltid nån som tror att de är viktigare än alla andra ;)) och det är B. fragilis. Denna sötnos gillar att infektera magtarmkanalen (då den gör det i 85% av fallen!) och detta lyckas den med trots att den bara utgör 1% av alla bakterier i magtarmkanalen!! Denna bakterie är smart då den har flera virulensfaktorer som hjälper den att infektera och skydda sig själv. Den har exempelvis fimbrier och polysackaridkapsel som gör att den kan fästa till en värdcell. Polysackaridkapseln förhindrar även fagocytos av bakterien. Om den motförmodan skulle bli fagocyterad så har den en backup-plan och detta består i korta fettsyror som inhiberar lysosomens aktivitet --> bakterien överlever (wieeeeeeeeeee :))
 
De infektioner som man hittar de flesta av dessa sötnosar är i tarminfektioner och då ofta efter en brusten blindtarm. De hittas även i genitala infektioner hos kvinnor och då framför allt i bäckenabscesser samt i sårinfektioner där den sistnämnda kan ge upphov till en livshotande nekros av muskelvävnad. 
 
Det är viktigt att provtagning, provhantering samt transport är så anaerobt som möjligt!! 
 
Om man nu skulle vilja ta död på den här sötnosen (efter att man har lyckats tagit en anaerob provtagning, -hantering och -transport) så är Metronidazole det preparat som man ska välja!
 
Ja detta var en inblick i en anaerobs bakteries liv. Hoppas ni tyckte den var spännande :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0