Stephylococcus

Tjoho alla trevliga bakteriefreaks därute! Hoppas ni har det bra i höstrusket! :) Ja nu börjar vi närma oss vintertider och då börjar ju snart olika sjukdomar blossa upp. Dock orsakas inte alla dessa sjukdomar av våra älskade bakterier utan det finns ju även det som orsakas av de dumma viruserna! Men alla bakterier är ju inte goda och idag hade jag tänkt gå in på varför bakterierna blir dumma, alltså vad det är som gör dem farliga. En mikroorganisms förmåga att orsaka sjukdom kallas för patogenicitet. Detta ska inte blandas ihop med mikroorganismens virulensfaktor som beskriver graden av patogenicitet. De finns de bakterier som har en hög virulensfaktor - dvs de orsakar alltid sjukdom - och det finns bakterier som är lågvirulenta och orsakar enbart infektioner hos immunsuppressiva personer eller om bakterien finns i ett stort antal. 

 

Bakterierna har ett antal egenskaper som gör dem patogena. Dessa egenskaper gör det möjligt för bakterien att ta sig in i en människa och där fästa sig till en värdcell. Därefter kan den börja ta upp näring från den omgivande miljön och undgå att bli upptäckt av immunförsvaret. Det är dessa egenskaper som kallas för virulensfaktorer. Patogena bakterier har en eller flera av dessa virulensfaktorer medans de icke-virulenta bakterierna saknar dem. Några exempel på virulensfaktorer som olika bakterier nyttjar är: Extracellulära enzymer, toxiner (exotoxiner och endotoxiner), kapslar, biofilmer samt adhesionsfaktorer.

 

Extracelluära enzymer utsöndras av många patogener och detta gör det möjligt för bakterien att förstöra celler i värden vilket leder till att bakterien kan spridas ut till vävnader. Några exempel på extracellulära enzymer är Hyaluronidas och kollagenas som bryter ned specifika molekyler. Detta gör det möjligt för bakterien att invardera vävnader som ligger längre ned. Hyaluronidaset bryter ned hyaluronsyra som fungerar som ett "lim" som håller samman djurceller medan kollagenaset bryter ned proteinet kollagen som bygger upp kroppen. Ett annat enzym som vissa bakterier använder sig utav är koagulas som koagulerar blodproteiner vilket leder till ett perfekt gömställe för bakterien. S. aureus är ett exempel på en bakterie som använder sig utav koagulas. 

 

En annan virulensfaktor är toxinerna som antingen skadar vävnaderna eller triggar värdens immunsvar vilket i sin tur leder till vävnadsskada. Det finns två typer av toxiner - exotoxiner och endotoxiner. Exotoxiner förstör antingen värdcellen eller så stör den dess metabilosm.  Det finns tre typer av exotoxiner och det är: Cytotoxiner som antingen dödar värdcellen eller påverkar dess funktion, neurotoxiner som stör nervfunktionen och enterotoxiner som påverkar cellinjen i mag-tarmkanelen. Dessa virulensfaktorer nyttjas flitigt av våran älskade sporbildande bakterie Clostridium som orsakar gangrän, botulism och stelkramp!

 

Endotoxiner däremot kan vara ett dödligt toxin för värden och detta frisläpps från den gramnegativa bakteriens cellvägg när de är döda eller döende. Endotoxiner stimulerar kroppen att frisläppa ämnen som orsakar feber, inflammation, chock och blodkoagulering. Det är när toxinet drabbar kroppen systemiskt som det kan bli dödlig utgång. 

 

Sen finns det även andra virulensfaktorer som hjälper bakterien att undkomma fagocytos. Men den historien tar vi en annan dag :)