Stephylococcus

Tjoho! Jo jag avslutade ju det förra inlägget när det blev som mest spännande känner jag. Dock lova jag er en fortsättning och den kommer nu! :) Sammanfattningsvis kan jag säga att det förra inlägget handla om varför bakterier är patogena och om deras virulensfaktorer. Då nämnde jag olika toxiner och enzymer bakterien utnyttjade för att bli patogent. Men det finns ett annat sätt för de små bakterierna att bli patogena, de kan nämligen undgå fagocytos - dvs undgå att bli uppätna av celler från värdens immunförsvar. Detta är en viktig virulensfaktor för bakterien eftersom ju längre tid de är i kroppen desto större och allvarligare blir infektionen/skadan. Kroppen försöker ju hindra detta genom att frisläppa celler, exempelvis makrofager, som tar död på bakterien. Men det finns ett antal sätt för bakterien att undkomma detta och det är med hjälp av kapslar och antifagosytiska kemikalier.

 

Många patogena bakterier använder sig utav kapslar då dessa består av komponeneter som normalt finns i kroppen som exempelvis polysackarider. Detta resulterar i att kroppens immunförsvar tycker att bakterien ska finnas i kroppen och på så sätt sätts inget immunsvar in. Bakterien överlever! Ja ni ser ju hur smarta dessa små filurer är! :)

 

Antifagosytiska kemikalier används av exempelvis Neisseria gonorrhea och dessa förhindrar en sammanslagning av lysosomer med fagosytiska vesiklar vilket möjliggör för bakterien att överleva inne i fagocyten. Ett annat exempel  är Streptococcus pyogenes (även kallad Grupp A streptokock, mördarbakterien etc) som producerar ett protein på dess cellvägg och fimbriea som kallas protein M. Protein M kan förhindra fagocytos och ökar därför bakteriens virulens! Andra bakterier producerar leukocidiner som förstör fagocyterande celler.

 

Så det var allt som ja hade tänkt säga om dess virulensfaktorer (för ett tag iaf - man vet ju aldrig vad man känner för att skriva i framtiden ;)) Så hoppas att ni har blivit lite visare om just detta! :)