Biologiska vapen?
Tjoho alla bakterievänner därute!! Jag vet att ni är många som har väntat med spänning på att få höra om våran älskade lilla pyttevän Brucella men som ni vet, det som väntar på något gott väntar ALLTID för länge! ;)
Men ja, här kommer i alla fall lite matnyttig information om vår älskhatade lilla vän – en älskvärd bakterie som avskys på samtliga laboratorium. En bakterie som man inte vill komma nära ;) Ja denna lilla filur är en väldans negativ bakterie då den är gramnegativ. Kollar man på den i mikroskopet så ser man en liten röd kockoid stav (vilket passar bra in på min Brucella som ni kan läsa om i det förra inlägget). Den är en bakterie som lever fakultativt intracellulärt och de är aeroba – dock föredrar vissa stammar koldioxid för en bra tillväxt. (Mitt isolat levde ju bara i koldioxidmiljö!) Brucella är en bakterie som kan växa på många olika agarplattor men den är långsamväxande - kolonierna syns först efter 24-48 timmar (vilket stämde bra in på mitt isolat då kolonierna först syntes efter 2 dygn!) Andra egenskaper som dessa små sötnosar har är att de är oxidas-, katalas- och ureaspositiva.
Vart finns denna gosing normalt undrar ni kanske. Men så bra att jag kommer att tala om det för er! ;) Denna bakterie är ju en zoonos och trivs därför bäst hos olika sorters djur. Vissa Brucellor trivs bäst hos djur som lever i vatten såsom sälar och delfiner medans andra Brucellor trivs hos kameler, getter och svin.
Inkubationstiden är runt 1-4 veckor och symtomen som uppstår är lömska då man drabbas av ospecifika symtom som härmar många andra infektioner. Detta gör det svårt för läkarna att ställa rätt diagnos. Symtomen som uppstår är bland annat en långvarig feber som kan hålla på i flera veckor, svettningar, ledvärk, trötthet, aptitlöshet samt viktnedgång. Det kan även uppstå komplikationer i flera inre organ och då i organ som är rika på retikuloendotelialt system, t.ex. mjälte, lever, benmärg. I levern utvecklas granulom som kan vara av diagnostisk betydelse. Sammanfattningsvis kan man säga att dödligheten är låg (2% av alla obehandlade dör) medans däremot sjuklikheten när man drabbas av en Brucella är mycket hög. På grund utav dess ospecifika symtom är det lätt att blanda ihop det med tuberkulos, malaria, reumatisk feber, endokardit m.m. Infektioner orsakade av Brucella är anmälspliktigt enligt smittskyddslagen och den är även smittspårningspliktig.
När den pyttelilla Brucellan väl lyckas tränga in genom kroppens försvarsmekanismer så möts de snabbt av fagocyter som fäster till dem med hjälp av lektin. Dessa fagocyter undkommer de genom att inhibera en fusion mellan fagosomen och lysosomen. Brucellan sprider sig därefter ut i kroppen genom olika lymfnoder, där de förökar sig, ut till cirkulationssystemet. Och det är alltså så de hamnar i blodbanan. Brucellor är smarta måste jag säga, de har flertalet virulensfaktorer för att undkomma kroppens immunförsvar samt antibiotika. De tillverkar bland annat enzymet ureas för att undvika stress då de hamnar i magsäcken (om de skulle komma in via munnen) och de innehåller även vakuloer som möjliggör att kroppens immunförsvar inte känner igen bakterien. Dessa vakuloer gör även så att det blir en sur miljö och detta hindrar vissas antibiotikas effektivitet.
Som många andra bakterier kan Brucellan dödas genom pastörisering, UV-ljus, surt pH och desinfektionsmedel. Dock så är de extremt tåliga i vissa miljöer. Exempelvis kan de överleva hela 10 veckor i jord, 11 veckor hos döda foster, 17 veckor i koskit, 3 veckor i mjölk och glass och FLERA månader i ost. Bakterien kan således infektera en människa då den exempelvis äter ost men bakterien sprids även via aerosoler samt via hudkontakt. Då det behövs ett fåtal bakterier för att få en infektion (det räcker med cirka 10-100 bakterier) så är det en vanligt förekommande labsmitta då den sprids via aerosoler. Då det är den vanligaste labsmittan ska alla prover där det misstänks att det växer en Brucella tas om hand på ett speciellt risklaboratorium. På grund av dess förmåga att smitta väldigt lätt och snabbt är många rädda för att den kommer att användas vid biologisk krigsföring.
Resistensbestämning på dessa filurer görs normalt inte då de sällan är resistenta mot tetracykliner och rifampi. Då Brucella saknar plasmider och på grund av den höga risken för labsmitta så är detta ytterligare anledningar till att inte resistensbestämma bakterierna.
Brucella kan detekteras antingen genom odling (som är golden standard) eller genom PCR. Att odla Brucella kan dock ta mycket lång tid, uppemot 6 veckor, men bakterierna växer snabbare hos de patienter som har en akut brucellosis.
Ja, det var allt som jag hade tänkt berätta om de här sötnosarna än så länge. Men det var ju inte så lite fakta ni fick heller – jag hoppas ni inte somna av uttråkighet! ;)
Hej och tack för din utförliga beskrivning av vår gemensamma "lilla" vän. Till oss kommer den vart 4e år, i år var 3e gången, och då tog vi den redan på preppet. Så hela blododlingsflaskan skickades till ett lab som kan hantera dylika vänner. Inte nog med det vi fick också in just en sån där "filur" som skickades vidare för att vi skulle få reda på vad den heter. Ännu har vi inte hört något, kanske är det svårt att säga när dom inte längre är ägg.
Ha det fortsatt bra bland vännerna.
Hälsar Klebsiella
Vad gör ni för färgning på preppet? Jag jobbar på ett veterinärmedicinskt baktlab. Hos oss gör vi modifierad Ziel-Nielsenfärgning. Brucella är ju syrafasta stavar så med den färgningen så blandar man ju inte så lätt ihop dom med någon annan gramneg liten stav :-)
Nej vi hittar inte många Brucella. Det är ju en sjukdom som vi inte har på djur i Sverige. Men vi sätter många sådana prover för att bevisa för EU att vi inte har. Dessutom så deltar vi i ringtest för att kunna känna igen den om vi skulle hitta. För något år sedan hittade vi Brucella canis på en hund som var importerad, och det blev ett väldigt rabalder. Vi har Leptospiradiagnostik på det sättet att vi oftast testar om det finns antikroppar. Vi odlar då olika Leptospirastammar och blandar med patientens serum. Om det finns antikroppar så aggregerar spiroketerna och bildar nystan som ses i mikroskop. Allt sker i buljong. Vet inte om man kan odla på platta, men vi gör det inte. De är ju inte så roliga att hålla på med eftersom de kan ta sig in genom huden om man har otur...
