Stephylococcus

Tjoho alla trevliga bakterievänner därute. Nu har det äntligen blivit dags att presentera min ena kompis som jag hade i tre veckor efter min lilla Brucella-incident. Det är Rimactan jag pratar om, eller Rifampicin som vi labråttor kallar det för! En nätt liten brunröd kapsel och under dessa tre veckor så skulle jag ta hela 4 kapslar så jag kom upp i koncentrationen 600 mikrogram. Rifampicin är ett halvsyntetiskt antibiotikum som dödar bakterier då den påverkar dess RNA-syntes. Detta görs då rifampicinet hämmar RNA-transkriptionen, det som leder till att mRNA bildas, genom att det binder till sig RNA polymeras.

 

Detta antibiotikum kan tas oralt samt parenteralt och den har en mycket god aktivitet för grampositiva bakterier. Detta antibiotikum ska man ta i kombination med andra antibiotika då bakterier mycket snabbt bildar resistens mot detta preparat (jag tog ju exempelvis detta preparat i kombination med doxyferm!). Rifampicin bör egentligen enbart användas för infektioner med mykobakterier eller vid infektioner som exempelvis har orsakats av stafylokocker vid infektioner som är associerat med främmande material såsom proteser. Dock ska man ju även behandlas med detta i kombination med doxyferm vid laboratoriesmitta orsakad av Brucella. Detta preparat ska inte nyttjas vid behandling av gramnegativa bakterier eller vid enterokockinfektioner då den saknar otillräcklig aktivitet mot dessa!

 

Bakterier som utvecklar resistens mot rifampicin (som sker vid monoterapi) har en mutation  i den såkallade rpoB-genen. Denna mutation leder till en produktion av RNA polymeras som har en mycket låg affinitet för rifamyciner. Och då kan ju inte rifampicin binda in till RNA polymeraset --> bakterien dör inte --> bakterien är således resistent mot rifampicin! Än så länge är det ingen direkt fara för resistenta bakterier mot detta preparat men man kan se runt om i världen att det ökar hos Mycobacterium tuberculosis.

 

Detta antibiotikum metaboliseras i levern och utsöndras sedan med galla och urin (den gör även urinet rödfärgat samt tårarna röda! Mycket coolt och användbart, speciellt i halloweentider!! ;) Dock minskas den effekten gradvis ju längre man har behandlats med Rimactan) Det är dock på grund utav detta som man måste kolla sina levervärden en gång i veckan när man behandlas med Rimactan då den är levertoxisk. När man har intagit sina kapslar (eller ja, fått den intravenöst) så absorberas den väl, hela 90%, om de tas på fastande mage. Plasmakoncentrationen av antibiotikat når sitt maximum efter 2-3 timmar och det avklingar efter 8-12 timmar. Dock minskar den biologiska tillgängligheten och halveringstiden med tiden då detta preparat är en potent enzyminducerare. Dess halveringstid är cirka tre timmar. När man tar detta antibiotikum så måste man tänka på att den integererar med många andra läkemedel.

 

Ja det var allt som jag hade tänkt säga om min nyvunna vän - som jag dock numera har brutit kontakten med! Hoppas vi slipper ses igen! ;) Men han var iallafall snäll mot mig, inga biverkningar här inte! :)

 

 

 

 

 

 

 Viktiga interaktioner: Ciklosporin, digoxin, dikumarolgruppen m.fl. Se FASS!

 

Tjoho alla bakterievänner därute!! Jag vet att ni är många som har väntat med spänning på att få höra om våran älskade lilla pyttevän Brucella men som ni vet, det som väntar på något gott väntar ALLTID för länge! ;) Men ja, här kommer i alla fall lite matnyttig information om vår älskhatade lilla vän – en älskvärd bakterie som avskys på samtliga laboratorium. En bakterie som man inte vill komma nära ;) Ja denna lilla filur är en väldans negativ bakterie då den är gramnegativ. Kollar man på den i mikroskopet så ser man en liten röd kockoid stav (vilket passar bra in på min Brucella som ni kan läsa om i det förra inlägget). Den är en bakterie som lever fakultativt intracellulärt och de är aeroba – dock föredrar vissa stammar koldioxid för en bra tillväxt. (Mitt isolat levde ju bara i koldioxidmiljö!) Brucella är en bakterie som kan växa på många olika agarplattor men den är långsamväxande - kolonierna syns först efter 24-48 timmar (vilket stämde bra in på mitt isolat då kolonierna först syntes efter 2 dygn!) Andra egenskaper som dessa små sötnosar har är att de är oxidas-, katalas- och ureaspositiva.

Vart finns denna gosing normalt undrar ni kanske. Men så bra att jag kommer att tala om det för er! ;) Denna bakterie är ju en zoonos och trivs därför bäst hos olika sorters djur. Vissa Brucellor trivs bäst hos djur som lever i vatten såsom sälar och delfiner medans andra Brucellor trivs hos kameler, getter och svin.

Inkubationstiden är runt 1-4 veckor och symtomen som uppstår är lömska då man drabbas av ospecifika symtom som härmar många andra infektioner. Detta gör det svårt för läkarna att ställa rätt diagnos. Symtomen som uppstår är bland annat en långvarig feber som kan hålla på i flera veckor, svettningar, ledvärk, trötthet, aptitlöshet samt viktnedgång. Det kan även uppstå komplikationer i flera inre organ och då i organ som är rika på retikuloendotelialt system, t.ex. mjälte, lever, benmärg. I levern utvecklas granulom som kan vara av diagnostisk betydelse. Sammanfattningsvis kan man säga att dödligheten är låg (2% av alla obehandlade dör) medans däremot sjuklikheten när man drabbas av en Brucella är mycket hög. På grund utav dess ospecifika symtom är det lätt att blanda ihop det med tuberkulos, malaria, reumatisk feber, endokardit m.m. Infektioner orsakade av Brucella är anmälspliktigt enligt smittskyddslagen och den är även smittspårningspliktig. 

När den pyttelilla Brucellan väl lyckas tränga in genom kroppens försvarsmekanismer så möts de snabbt av fagocyter som fäster till dem med hjälp av lektin. Dessa fagocyter undkommer de genom att inhibera en fusion mellan fagosomen och lysosomen. Brucellan sprider sig därefter ut i kroppen genom olika lymfnoder, där de förökar sig, ut till cirkulationssystemet. Och det är alltså så de hamnar i blodbanan. Brucellor är smarta måste jag säga, de har flertalet virulensfaktorer för att undkomma kroppens immunförsvar samt antibiotika. De tillverkar bland annat enzymet ureas för att undvika stress då de hamnar i magsäcken (om de skulle komma in via munnen) och de innehåller även vakuloer som möjliggör att kroppens immunförsvar inte känner igen bakterien. Dessa vakuloer gör även så att det blir en sur miljö och detta hindrar vissas antibiotikas effektivitet.

Som många andra bakterier kan Brucellan dödas genom pastörisering, UV-ljus, surt pH och desinfektionsmedel. Dock så är de extremt tåliga i vissa miljöer. Exempelvis kan de överleva hela 10 veckor i jord, 11 veckor hos döda foster, 17 veckor i koskit, 3 veckor i mjölk och glass och  FLERA månader i ost. Bakterien kan således infektera en människa då den exempelvis äter ost men bakterien sprids även via aerosoler samt via hudkontakt. Då det behövs ett fåtal bakterier för att få en infektion (det räcker med cirka 10-100 bakterier) så är det en vanligt förekommande labsmitta då den sprids via aerosoler. Då det är den vanligaste labsmittan ska alla prover där det misstänks att det växer en Brucella tas om hand på ett speciellt risklaboratorium. På grund av dess förmåga att smitta väldigt lätt och snabbt är många rädda för att den kommer att användas vid biologisk krigsföring.

Resistensbestämning på dessa filurer görs normalt inte då de sällan är resistenta mot tetracykliner och rifampi. Då Brucella saknar plasmider och på grund av den höga risken för labsmitta så är detta ytterligare anledningar till att inte resistensbestämma bakterierna.

Brucella kan detekteras antingen genom odling (som är golden standard) eller genom PCR. Att odla Brucella kan dock ta mycket lång tid, uppemot 6 veckor, men bakterierna växer snabbare hos de patienter som har en akut brucellosis.

Ja, det var allt som jag hade tänkt berätta om de här sötnosarna än så länge. Men det var ju inte så lite fakta ni fick heller – jag hoppas ni inte somna av uttråkighet! ;)