Stephylococcus

Gramfärgning

Med hjälp av gramfärgning kan bakterier klassificeras som grampositiva eller gramnegativa då deras cellväggar har olika uppbyggnad. De grampositiva bakterierna har ett tjockare peptidoglykanlager samt innehåller teikonsyra. De gramnegativa bakterierna har ett tunnare peptidoglykanlager men de har även ett yttermembran som innehåller lipopolysackarider (LPS).

Innan själva gramfärgningen kan påbörjas så måste bakterierna på objektsglaset fixeras. Detta sker genom att objektsglaset förs emot en låga ett antal gånger. Därefter appliceras kristallviolett som får verka en stund innan det sköljs av med Lugols lösning, som innehåller jod. Även detta får verka en stund innan det sköljs av med vatten och därefter alkohol. Att de gramnegativa bakterierna tappar färgen efter sköljning med alkohol beror på att deras cellvägg är lipidrik och lipiderna löser ut i alkoholen. De grampositivas cellvägg är inte alls lika lipidrik och färgen löses således inte ut. För att de är gramnegativa bakterierna ska kunna färgas in så nyttjas även en motfärg som exempelvis safranin. Även safranin får verka en stund innan det sköljs av med vatten. De olika isolaten kan nu examineras i ett ljusmikroskop.