Fascinerande bakterie men samtidigt skrämmande

 

Hej alla underbara bakterievänner därute!! :D Nu börjar det bli mörkt runt omkring oss nu när hösten är på intågande, härligt om ni frågar mig!! :D Men vissa kanske behöver tinas upp och vad hjälper då inte bättre än en trevlig bakterieläsning??? Ja, på senare tid har jag härjat runt på urinavdelningen mycket och har då lagt märke till en sak. Hela sommaren har det varit relativt lugnt med dessa multiresistenta tarmbakterier men nu verkar de har blommat upp igen. De senaste veckorna har jag haft runt 3-5(!!) isolat som jag har fått göra vid för att vi misstänker att det är en ESBL!

 

Vad betyder då ESBL? Jo, ESBL står för Extended Spectrum Beta-Lactamase och dessa bildas av vissa tarmbakterier. ESBL är ett enzym som bryter ned penicilliner samt cefalosporiner då detta enzym bryter ned antibiotikas struktur. Penicillinerna och cefalosporinerna består av en ring av fyra atomer och ESBL förstör denna struktur genom hydrolys. Detta gör att antibiotikat förlorar dess avdödande effekter. Detta är allvarligt då både penicilliner samt cefalosporiner är bredspektrumantibiotika och kan således användas på många infektioner. Många olika ESBL-enzymer har kunnats påvisas och det finns vissa specifika gener för ESBL-produktion. Dessa gener finns ofta på så kallad plasmider och dessa plasmider kan bytas ut mellan olika bakterier vilket leder till att förmågan att producera enzymer kan överföras mellan olika släkten av tarmbakterier.

 

Det finns ett flertal tarmbakterier som kan producera ESBL. Dessa bakterier är: E. Coli, Klebsiella Pneumoniae, Proteus mirabilis, Enterobacter sp, Salmonella sp samt Pseudomonas aeruginosa. Enzymet påvisades först på 1980-talet och då hittades enzymet hos E. Coli och K. Pneumoniae. Det är hos dessa två arter som man fortfarande mest påvisar ESBL.

 

Det finns dock en grupp antibiotika som fortfarande de flesta ESBL-producerande bakterierna är känsliga för och det är för gruppen Karbapenemer (t. ex meropenem). Dock finns det ett orosmoment (såklart) och det är något som kallas för ESBLkarba. Och dessa har alltså förmågan att även förstöra antibiotika från gruppen karbapenemer. Ja, som ni säkert förstår så finns det inte många om ens ett enda antibiotika som fungerar på dessa bakterier. Så ESBL, tycker jag personligen, är ett mycket större problem än exempelvis MRSA då MRSA faktiskt, i de flesta fall, har flertalet antibiotika som fungerar. Dock är ESBLkarba inte så vanligt i Sverige, som tur är, men förekommer i bland annat Grekland.

 

Det finns många som kan vara bärare av ESBL-producerande bakterier i Sverige och många av dessa är upphämtade vid en utomlandsresa. Man kan vara symtomfri länge och frisk men dessa personer riskerar att vid en sjukdom få dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika, och detta är allvarligt!! Som ni säkert redan vet så finns det ett tydligt samband mellan hög antibiotikaanvändning (av cefalosporiner och penicilliner) och utvecklingen av resistens. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem. Bakterier med ESBL påträffas både inom sjukvården och i omsorgen men även i samhället bland personer som aldrig varit i kontakt med vården.

 

För att minska spridningen av dessa multiresistenta bakterier så krävs det en god hygien!

 

 DDT är ett test som görs på samtliga misstänkta ESBL-stammar. Med detta test kan man påvisa både ESBL- samt AmpC-producerande bakterieisolat. Är det en AmpC så är FOX=R medan en synergism ses mellan lapparna om det är en ESBL-producerande bakterie. På bilden ses det sistnämnda.

 

 


Kommentarer
Postat av: Magdalena Wiklund

Hej! Vad roligt att jag hittar ytterligare en BMA-blogg som är aktiv! Själv studerar jag första terminen på BMA-programmet i Linköoing. Det är en spännande och kunskapsgivande blogg du har, jag lovar att läsa lite mer bakåt i tiden och att komma förbli lite då och då. Framför allt tänker jag länka till din blogg. Ha det gott så länge!
/Magdalena

2013-10-05 @ 21:29:27
URL: http://biomedicinskanalytiker.wordpress.com
Postat av: Lollo

Nu blev jag nyfiken, vad är ddt för test och hur går det till?

2013-10-29 @ 15:49:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0